Utflykt till Göteborg

Nu är det kulturkalas i Göteborg och jag och dottern tog en heldag där. Vi vandrade runt i trädgårdsföreningen där hade de konsthantverk. Massor av vackra saker, mycket keramik och stickat.

Christina Edursdotter från Kinna hade fantastiska stickade saker och även  Mariedal Design från Alingsås hade mycket fint att visa.

Vi tog en sväng förbi Bohusslöjd och i skyltfönstret där hade man en häftig matta:

Den var 80x250 cm och kostade lite över 2000 kr.

Men visst var den i häftiga färger, kanske lite svårplacerad eller vad tror ni?

 

 

 

 

 

Vi gick också en sväng på Rhösska museet, det som är så bra med kulturkalaset är att alla inträden är gratis. Vi tittade lite på studentalster där men mest fascinerad blev jag av museets fasad. I teglet hade man före bränning ritat figurer. Enligt en dam som jobbade där var det arkitekten Carl Westman som själv gjort många av figurerna på tegelbruket vid tillverkningen men även en del av tegelbruksarbetarna hade kluddat på stenarna. Detta gjordes någon gång 1912-1916. Här kommer några bilder på den tidens graffiti:

 

Den sista bilden är nog den mest kontroversiella. Detta var före Hitlers tid och då var svastikan solens tecken och fanns även med i den textila konsten, formen är stiliserad och lätt att väva. Idag kopplar vi den naturligtvis till något helt annat.

Så ett gott råd, när ni kommer till Göteborg, besök Rhösska museet och gå en runda runt huset och titta på fasaden den är helt fantastisk.  

Ha nu en fortsatt t revlig helg. Nästa inslag blir nog lite bilder från trädgårdsföreningens växthus men det tar vi då, den som har något gått att vänta på väntar aldrig för länge.

I kväll har vi dessutom Ljusrace i byn här och då släpper vi flera tusen ljus i ån, vi hoppas på fint väder och kanske jag kan lyckas ta något kort på det också vi får se.

Linskörden

Ja inte blev det någon stor linskörd i år och kort blev den också. Skulle inte ha sått linet så nära Rönnen den tog nog för mycket kraft från linet. Men det blev lite i alla fall och jag har mer kvar på åkern fast det är så kort så där tar jag nog bara fröet till nästa år som ska bli MYCKET bättre!

 

Till vänster syns fjolårets skörd och till höger årets.

 

 

 

 

Nu har ännu en Dahlia börjat blomma men inte heller den liknar den jag hade tänkt mig:

 

 

 

 

 

 

 

Så här skulle den sett ut:

Visst är skillnaden rätt stor?

Det saknas liksom de där små bladen i avvikande färg som skulle varit i mitteln. Jag är rätt besviken som ni säkert läser mellan raderna. Visst är den här Dahlian jätte söt också vi ska inte förringa hannes skönhet bara för att hon inte ser ut som jag hade tänkt det är ju rätt orättvist när hon nu satt så mycket knoppar och faktiskt blommar! Bara det är ju fantastiskt. Men….. hmmm.

:-/

Värmebölja

Idag har det verkligen varit en kanondag. Underbart väder.

 

Solrosorna blommar och humlorna gillar dom.

Är inte mönstret fantastiskt i solrosens mitt, naturens under.

 

 

 

Sommardahliorna har bara knoppar förutom denna lilla blomma som dessutom inte ser ut som den ska. Jag misstänker att jag inte fått rent frö i påsen! Det ska bli intressant o se om de andra blir lika dana för då ska jag klaga!!!!!

Hembygdkänsla

Har funderat över detta ikväll. Varför är hembygdtraditioner så mycket   starkare i vissa delar av Sverige än andra.

Du kan säga att Skåningen är dryg, matglad, de äter spettkaka, äggakaga, de har ett eget språk i mångt  och mycket och de har en speciell textil kultur. I Dalarna har man sin speciella dräkt kultur och på Birgitta verkar det som om man värnar mycket mer om sin textilkultur i Värmland än här i Västergötland. Jämtarna yrar om sjöodjur och egen republik och Hälsingarna har sina gårdar och har satt sitt avtryck på kulturens karta. Smålänningen är snål och Blekinge har sin Blekingesöm.

Västergötland känns lite anonymt i detta avseendet. Vi har Toarpsdräkten men sen då? Nu retar jag säkert någon men det är meningen. Tala om för mig vad det innebär att vara Västgöte. Vilken nationalrätt är det som gäller? När blir en Västgöte euforisk ( och nu menar jag inte när något fotbollslag från Borås gör mål på portugiserna).  Nu har jag bott här i 13 år och vet fortfarande inte vad som gör en Västgöte till en Västgöte.

Lite funderingar så där i kvällningen. Lovar att inte vara lika filosofisk nästa gång.

I am sorry

I let the computer translate my last contribution to my blogg and found it complitely unreadable. So here is the storry in a little better english:

>>A twelve year old girl did last year during her summer holliday due to no other work rug shreds. She taught a younger how to sew them together and wind up into balls. When this was done she asked her father if he could buy a warp she would like to weave rugs becaurse she had seen how it was done. Her father baught the warp and her teacher helped her to do the loom, after eight days she had woven 30 alnar both beautiful and solid rug. After this heroic achivement the father baught her a new warp for cloth and in the end of the hollidays she had 65 alnar cloth. The value of the material and work could be counted in money but if you value all the other advantages for the girl it would be: habit of useful work, conscious of that she can do something , pleasure of knowing  that she could serve father, mother , brothers and sisters liberated from vain and evil knowledge.<<

This was published in 1890.

So now we know, we are liberated from vain and evil knowledge as long as we keep on weaving!!

Boktips

Hittade en bra bok på biblioteket häromdagen som jag vill tipsa om.

“Den svenska trasmattan” av Kerstin Ankert och Ingrid Frankow

Många vackra bilder och mycket intressant kunskap finns det att läsa om i denna bok

 

Jag måste bara få åter berätta ett citat från denna bok:

 

>>En tolfårig flicka företog sig under sommarferierna förlidet år att i brist på annan sysselsättning klippa mattrasor. En yngre undervisade hon att hopfästa och uppnysta trasorna. När detta arbete blifvit färdigt hemställde hon till fadern, om han ville köpa mattvarp; hon skulle försöka väfva mattor, ty hon hade sett huru det tillgått. Efter någon tvekan köptes varpen. Under sin slöjdlärarinnas ledning utförde hon sedan sjelf väfvens iordningställande med att kabba, ränna, bomma, träda i solf och sked samt därefter väfva densamma, och efter åtta dagar hade hon äfven en 30 alnar både vacker och bastant mattväf nedklippt. Efter denna hjältebragd skaffade fadern henne tillbehör, ränning och inslag till en tygväf, hvilken, behandlad på samma sätt kunde vid slutet af sommarferierna nedklippas och befanns utgöra 65 alnar. det materiella värdet af detta arbete skulle väl kunna mätas med pengar; men huru kunna beräkna alla andra fördelar, som därigenom kommit denna flicka till del: vana vid nyttig sysselsättning, medvetandet att något kunna uträtta, behaget och tillfredsställelsen att kunna tjena far och mor och syskon, befriad från att gå fåfäng och lära mycket ondt m.m.<<

“Ur Aftonbladet 1890”

Ja där ser man vad gott det kan föra med sig att väva, vi går inte runt fåfänga och lär oss onda ting, bara det kan ju inte värderas i pengar!

Så blommar min älskade stockros:

Jag håller på att öka på beståndet så till nästa år hoppas jag att fler blommar.

Blev färdig idag med ett projekt jag jobbat med i ett halvår till och från, håll nu tummarna för mig att det går igenom i kyrkoråd, nämnder och länsstyrelsen så att jag kan få sätta spaden i jorden till våren.

Söndags utflykt

Idag har vi varit på utflykt till Särestads lantbruksmuseum, mellan Lidköping och Grästorp. Det var fantastiskt roligt. Mängder av gamla maskiner och traktorer. Många av maskinerna hade jag faktiskt aldrig sett förut och det är ju lite otroligt med tanke på hur många hembygds museer, lantbruksmuseer och lantbruksutställningar jag traskat igenom under åren. Tanterna hade dessutom bullat upp till äkta kafferep med en massa olika hembakta kakor. Det fanns en vävstol uppsatt med rutig trasväv och en hel del verktyg för textiltillverkning i det gamla bondesamhället också fast det vackraste var detta förklädet :

Vackert rosengångsmönster och med virkad spets nertill, såååå gulligt.

I morgon är det måndag och nya tag, bara att kämpa vidare.