Kurs etta !!!

Jo minsann, den här lille plutten gick ut valpkursen som kursens ljus. Han hade full pott på alla moment. Ligga, sitta, spåra, inkallning, rubbet. Spåra var helt klart roligast, han drog som en tokig genom skogen rakt på målet. Godast var kanske köttbullen som låg gömd under en plastkruka. Det fanns fyra att välja på men det lilla matvraket  Duddley är det ingen som lurar. Han tog krukan på stuts och vände upp och ner på den. Köttbullar sitter ju aldrig fel !

Nu får vi se om vi ska gå någon mer kurs. Duddley tyckte ju att det var kul. Vad gör man inte för dom små barnen! Spåra ska vi i alla fall fortsätta med lite på egen hand här i skogen. Vi har ju alla möjligheter alldeles runt knuten.

Måste också visa den fantastiska hibiskus som vi fick av Karin i bröllopspresent. Det är en stickling från den planta hennes mor fick när Karin var nyfödd, det var 70 år sedan! Blomman klarade flytten från Lund och blev lika stor som min hand. Otroligt.

Sippan uti backen står

Nu är det kanske äntligen vår ?

Harsyran är så söt men ack så syrlig i munnen, måste ändå smaka varje år.

Backsippan är på väg ut ur sitt ludna bo.

 

Sipporna öppnade dörren hit

vårens sol vårt öga smeker

Vi lämnar vintern kall och vit

och ser hur fjärilarna leker

ibland nyutslagna blommor

flaxar de och vimsar runt

liten blomma eller stor

alla färger i en bunt

Kalla vindar blåser friska

nyper oss i solens sken

ska till oss ju bara viska

sommaren den kommer sen.

Skurkärring

Vi fick trevligt besök häromdagen. Gästerna hade till och med både kaffe och kakor med sig. Dessutom överräckte de en “Skurkärring”. Detta var tydligen tradition hos Gunvors släkt när någon gift sig. Är hon inte bedårande?

Kärringen är tillverkad av: i botten ett kassaskrin och ovan på det ett rivjärn och så en träslev med ansikte, och så diverse köksföremål. Alltihop fastsatt med buntband. Hon  har en kjol av skurtrasa, huvudduk av dammtrasa och ett förkläde av grytvante. Är hon inte förtjusande så säg?

Arborister i farten

Har arborister på kyrkogården,dom hänger och slänger i sina lianer, höjdskräck kan dom inte stava till!

Resultatet blir bra men jösses så mycket ris det blir att ta hand om!

Men det blir nog bra med lite mer ljus under träden när det hela blir färdigt.

Tack för alla gratulationer vi har fått både här på webben och per telefon .

Vigsel

Ursäkta att det inte kommit något nytt på senaste tiden här men det har varit lite mycket att göra. Förra helgen ( siste mars) skrev jag högskoleprovet och efter det var man helt slut.

I påsk har vi varit på Skånebesök och jag och B passade på att gifta oss i Rängs kyrka på Påskafton. Det var ett fruktansvärt kallt väder nästan som mitt i vintern men inne var det varmt och fint.

Det blev en mysig tillställning och det hela firades med lite tårta. Vi var det första brudparet i år i församlingen och antagligen det minsta följet men det var så vi ville ha det, litet och enkelt.

Vävbekymmer

Nu har jag äntligen fått min schal klar i vävstolen, kvar finns knytning av fransar.

Nu återstår några meter varp i vävstolen. Jag har fått klippa bort en halvmeter eftersom varpen är skör och hela tiden går av på olika ställen i vävstolen ( helt planlöst) och så har jag knutit fram igen så det kan bli en schal till men i vad för material?

Jag hade köpt ett stick garn i mohair-akryl som jag tänkt till inslag i kombination med ett glittrigt polyester garn, det blev så här:

Jag är inte nöjd med färgen och inslaget “hamsade” sig hela tiden på spolen så att det stoppade och det är inte roligt. Det måste flyta i vävstolen annars blir jag tokig.

Då är frågan om jag ska ta något som jag har hemma. Ska det vara ett turkost cottolingarn?

Eller ska det vara ett vitt bomullsgarn 8/2?

 

Eller ska jag köpa hem mer av det där underbara merinosilket som jag använt till den lila schalen överst på sidan?

JAG FÅR FUNDERA ETT SLAG, om någon har en bra idé om detta så ge mig en liten kommentar!

Här går våren sakta men ändå framåt.

Tittar man riktigt noga så ser man att blåsipporna är på väg som små knoppar längst ner!

Snödropparna blommar för fullt

Krokusen är på gång.

I köksfönstret reser sig denna ståtliga växt:

Det är en ingefära som jag satte i vintras. Jag undrar vad jag ska göra med den? Den har en enorm livskraft!

Vår hälsningar från

/ India

Undrens tid är ej förbi…

Jag har lyckats efter många försök att lägga över mina mobiltelefonbilder till datorn. Diverse kablar har prövats och det har knappats både hit och dit men nu ska jag visa lite bilder som jag inte kunnat visa förut och som faktiskt är lite roliga.

Jag och Erik gör lite utflykter ibland. Mestadels för att leta efter julgran men här har vi kommit in till en vacker sjö som Erik här beskådar.

En sommar bild kan väl behövas så här års när snöflingorna yr runt knuten. Erik är över 80 år och stark som en oxe och snäll som ett lamm. Han är vår ängel som ställer upp i alla väder. Här var det riktigt varmt förstår vi.

Ibland stöter man på lite udda djur på sin arbetsplats! Här är en ödla som viftar fram över asfalten.

Den här skrämde mig rejält när jag lyfte på en svart plast. Han gillade nog värmen där.

Vi har ett fantastisk gäng i Lena som varje år kommer och hjälper mig att resa granen.

Hundarna älskar Erik och det är nog ömsesidigt.

Varje morgon lägger sig Erik på golvet i mitt kök och leker en stund med hundarna. Ibland blir de så trötta att de somnar där intill varandra.

Avslutningsvis vill jag bara visa hur vackert det kan vara en tidig morgon när solen är på väg upp över Lena socken.