Hittade en bra bok på biblioteket häromdagen som jag vill tipsa om.
“Den svenska trasmattan” av Kerstin Ankert och Ingrid Frankow
Många vackra bilder och mycket intressant kunskap finns det att läsa om i denna bok
Jag måste bara få åter berätta ett citat från denna bok:
>>En tolfårig flicka företog sig under sommarferierna förlidet år att i brist på annan sysselsättning klippa mattrasor. En yngre undervisade hon att hopfästa och uppnysta trasorna. När detta arbete blifvit färdigt hemställde hon till fadern, om han ville köpa mattvarp; hon skulle försöka väfva mattor, ty hon hade sett huru det tillgått. Efter någon tvekan köptes varpen. Under sin slöjdlärarinnas ledning utförde hon sedan sjelf väfvens iordningställande med att kabba, ränna, bomma, träda i solf och sked samt därefter väfva densamma, och efter åtta dagar hade hon äfven en 30 alnar både vacker och bastant mattväf nedklippt. Efter denna hjältebragd skaffade fadern henne tillbehör, ränning och inslag till en tygväf, hvilken, behandlad på samma sätt kunde vid slutet af sommarferierna nedklippas och befanns utgöra 65 alnar. det materiella värdet af detta arbete skulle väl kunna mätas med pengar; men huru kunna beräkna alla andra fördelar, som därigenom kommit denna flicka till del: vana vid nyttig sysselsättning, medvetandet att något kunna uträtta, behaget och tillfredsställelsen att kunna tjena far och mor och syskon, befriad från att gå fåfäng och lära mycket ondt m.m.<<
“Ur Aftonbladet 1890”
Ja där ser man vad gott det kan föra med sig att väva, vi går inte runt fåfänga och lär oss onda ting, bara det kan ju inte värderas i pengar!
Så blommar min älskade stockros:
Jag håller på att öka på beståndet så till nästa år hoppas jag att fler blommar.
Blev färdig idag med ett projekt jag jobbat med i ett halvår till och från, håll nu tummarna för mig att det går igenom i kyrkoråd, nämnder och länsstyrelsen så att jag kan få sätta spaden i jorden till våren.
Stockrosen er helt nydelig! Og historien er kjempemorsom!
SvaraRaderaJag vill också ha stockrosor!! Efter vad jag sett i Skåne så växer de i vad som helst, så varför inte på hälleberget uppe vid vår lilla stuga
SvaraRadera